Sviken, ännu en gång..

Jag är verkligen så trött på alla som säger saker som de ändå inte håller sen. När de vill hitta på saker, men när det väl är dags bangar de ur, i sista sekund. Jag blir både arg på dem för att de gö som de gör, samtidigt som jag blir så trött på mig själv för att jag är så blåögd och inte inser att vissa människor helt enkelt inte kan ändra sig.

Hmm... bäst jag skriver av mig allt negativt här så jag inte tar ut det på Mikael när han kommer hem. När nu det är.. suck. Han brukar alltid smsa till mug när han nästan slutan o när han är på väg hem och så, men inte nu. Han har knappt svarat på mina sms alls.. Jag vet inte vad det är för någon konstig karusell som går runt i vårt förhållande..

Längtar så mycket til sommaren och studenten nu så att jag bara kan sticka här ifrån sen. Börja ett helt nytt liv. Med eller utan Mikael, det får vi se. Jag vill ju helst att det ska vara han och jag hela livet, men jag vet, det kommer inte vara så. Jag vet inte ifall jag borde ge upp allt på en gång eller njuta av tiden jag faktiskt har tillsammans med honom. Jag går nog på det sista... :p

Om han bara en enda gång, EN ENDA kunde säga att han älskar mig. Det är bara det jag vill. Han har sagt älskling till mig några gånger o det har känts bra.. heh* Jag hoppas det fortsätter i den riktningen med allting nu.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0