demonde

Idag har jag vart i Norrköping med Micke. Vi var först på Media Markt och köpte eltandborste till honom och sen en ljudgrej i födelsedagspresent till brorsan..
Sen åkte vi in till stan och kollade runt lite. Gick bl.a.a in på New Yorker för att se om det fanns någe skoj (fick ett presentkort av hans Mickes familj där). Sen käkade vi mat och sen åkte hem.
Ibland blir jag bara så trött på allt han säger och gör. Jag vet inte riktigt hela tiden varför heller...
Men som när vi åt.. då satt han coh kommenterade en annan bruds bröst. jag bryr mig inte ett skit om vad han tycker och ränker om andra, så länge han håller det för sig själv.
Och sen sa han att jag ju kunde åka hem imorgon och fixa allt jag behöver till nyår. Och visst jag skulle la kanske behöva det men nu vet jag inte om jag vill längre. Jag vill ju helst att hyan ska hänga med. vet inte vad som är så hemskt att vara hos mig ett par timmar?!?!?!?!?!?!!?!
Men i alla fall. Så ska han visst och fika med någon annan brud imorgon med. kanske därför han vill att jag ska åka hem?? jag vet inte men just nu känns det så.... =(
jag vet, jag är ganska svartsjuk... det är det som gör allt så jobbigt säkert...

Nu är julen så gott som över. Jag fick massa bra och roliga julklappar och jag tror fok blev ganska nöjda med det de fick av mig med..
Ändå känns julen som ett misslyckande. Jag var med Micke, som jag ville, men det var typ bara hos han vi var. 4 TIMMAR var vi med min familj och 4 DAGAR med hans... det kändes gansa trist måste jag säga. Tycker redan det är jobbigt som det är att vara hos hans föräldrar. Alltså det är ju supertrevliga och så men man blir ju så uttråkad eftersom man inte har något att göra!!!
Grejen är dessutom att han fortfarande verkar tycka att det är så mycket roligare att vara med allt och alla nadra förutom mig.. men jag vet inte heller vad jag ska göra för att han ska vilja ägna lite mer tid till mig...
Aja hoppas det blir bättre sen nån gång i alla fall.
Så hela helgen skulle kunna sammanfattas som SÅDÄR...
Men nu är det i alla fall nyår att se fram emot. hoppas jag. Micke längtar massa dit. vi ska va med hans vänner då ute i Valdermarsvik (what a suprise!!) men det kan nog bli skoj för de är snälla och roliga och så. Men jag har ju så dåligt självförtroende och jag vill inte bara sitta och vara tråkig utan vara med och dansa och snacka med folk och vara skoj. Men jag vågar inte vet att det inte åär farligt men jag är så jävla feg ibland.... ofta...
Tänker dok ta med rätt mycket alkohol för att kunna bli lite mer avspännd och våga släppa loss lite mer. men samtidigt känns det så wierd att förändras nu. men jag vet att det är den förändringen som krävs, elkler rättare sagt, en av de förändringar som krävs, för att Micke ska tycka om mig mer och kanske våga satsa lite mer på vårt förhållande. För jag antar att det är det jag vill?? Jag vet inte själv just nu faktiskt. jag tror att jag älskar honom men jag är inte säker. Men tycker om honom väldigt mycket, det gör jag.... får la se vad allt det här kan leda till. Det lär la märkas efter nyårshelgen.....

Är lite låg igen. Jag är så sjuk stressad inför jul, vet inte riktigt varför dock för allt är så gott som klart..
Men känns som all tid går så fort och att man inte får ett skit vettigt gjort. Idag har jag typ bara sovit och läst och legat och filosoferat... Meningsfullt??

Är hos Mickes föräldrar n. Igen. Fattar egernligen inte varför jag följer med varje gång. Det är ju alltid likadant...
Han snackar och umgås med alla och glömmer hela tiden bort mig. Jag typ slutar existera när vi är här.
Jag försöker verkligen inte att ta ut mina deperisioner på någon, men det är så svårt att hålla allt inom mig. förut hade jag alltid nån jag kunde snacka med när jag inte var på topp och nu har jag typ ingen...

Och alla baa gnäller på allt fast de egentligen har det hur bra som helst, jag vet, jag är en av dem, men vad fan man orkar nte lyssna på allt. jag försöker stänga av men jag har så lätt att ta åt mig av saker och ting. Men jag ska jobba på det. kan ju inte vara så svårt??Det är ju trotsallt ett val man har, som allt annat här i livet. Men så komplicerat allt ska vara. VARFÖR??

Ibland känner jag mig ensamast i världen, men hur är man då?? alltså även om jag harfolk omkring mig så känner jag mig ensam. och visst kan man vara ensam fast man har massa sk. vänner omkring sig, eller??
Varje gång jag ska träffa Micke så har jag kaske för höga förväntningar. jag vet inte. Jag vill ju bara få en liiiten bit av hans uppmäsksamhet. vill att han ska se att jag faktiskt är där och... fan jag vill nog egentligen bara kort sagt att han ska älska mig. gilla mig mer än alla andra. men fortfarande verkar det som om alla andra betyder så mkt mer. och jag vet. JAG FÅR INTE FÖRSÖRA ALLT IGEN!!

jag önskar bara att jagkunde öppna mig för honom berätta allt som jag känner och allt som jag tänker på. Men faan det går bara inte. han skulle inteförstå mig. vi är alldeles för olika... men jag vill inte heller bara ge upp allt. kanske vore det bäst?? men nu den sista tiden har det kännts så bra. men jag bara väntar på att i efterhand få reda på massa saker som jag nog egentligen inte vill vet. visst jag har börjat lita mer och mer på honom mn ibland bara kommer allt tvångstankar och all ångest tillbaka. men så är det väl för alla ibland??
Jag skyller på att jag är tonåring, att allt för många har svikit mig innan och att jag är så verkänslig. är det ätt elelr fel?? jag vet faktiskt inte själv...

Söndag kväll nu. Känns som helgen har gått jävligt snabbt och har inte direkt gjort något vettigt heller...=/
Har vart hos Mickes föräldrar hela helgen. Trevligt och så i och för sig, men samtidigt så blir det rätt segt med.
Snackat om hur det blir i jul igen. Men inte direkt kommit fram till något. Jag vill ju verkligen fira den tillsammans med Micke men jag vill samtidigt vara med min familj och släkt och så. vet inte hur det blir...
Bästa vore ju, tycker jag, om vi typ kunde vara hos nån unde dagen och dra till den andra på kvällen och vara där hela juldagen med. Men jag vet inte om jag ska ge det förslaget eller om det typ blir fel. Vet ju att Micke gärna är hos sina föräldrar och så över jul. Och jaag vet inte hur gärna han vill fira med mig. Han gav förslaget förut att fira var för sig men det skulle kännas så jävla tråkigt tycker jag...=/
Så just nu är jag inte superpigg på jul överhuvudtaget. Annars brukar jag älaska det och längta som fan efter det men bara för att jag inte vet något om hur det blir så känns det inte lika skoj längre...
Men hoppas vi kan vara tillsammans och att vi kan vara på båda ställena...
Fan vad komlicerat allt ska vara ibland. Eller så gör jag det mer komplicerat än det egentligen är...

Ikväll har allt vart perfekt!
Började med att Micke hämtade mig efter skolan och så åkte vi hem till honom och kollade på Mamma Mia och busade massa.
Sen nu har vi kollat på något program om graviditeter och hur allt fungerar. Jag vet att det är fel just nu, men måste ändå säga det; Fan så sugen jag är på att faktiskt få en liten bäbis. Jag vet, jag är alldeles för ung. men... Det vore verkligen underbart!

Ska snart åka hem till Mjölby från Micke nu. Hem och plugga tilll samhällsprovet imorgon.
Sen imorgon ska jag till älskling igen. Då ska vi kolla på filmen om Lars Winnerbäck och sen ska vi bada och mysa massor=)
Sen vet jag inte vad som händer resten av helgen. Eller jag ska ju vara med älskling, men får la se vad vi hittar på. Kommer nog dock bli att spela en det wii. hoppas jag. så kul nu när han har två kontroller=)

Dötrött är jag ikväll, men lär la ändå bli att vara uppe halva natten och plugga =p men vad fan, det är värt det efter en sån här kväll!!

Ord för hur jag känner mig: Lycklig!!

Är i skolan nu. Suttit och lyssnat på några redovisningar om olks projektarbeten. Skitkul... eller inte...=/
Ska snart tillbaka och lyssna mer. detta ska hålla på mellan 8.20-15.00 eller något. Sen slutar vi i alla fall. Skönt det.
Ska träffa Martin på stan vid 5 och ta en fika och köpa lite julklappar och så. Det ska bli kul, men hade nog egentligen hellre träffat npgon som jag kan snacka med om allt. Behöver snacka om mig och Micke med någon nu. Även om jag tycker att det är superbra och mysigt nu. Helgen har verkligen varit underbar, så vet jag ju inte hur han tycker och tänker...=/
Men ska träffa Micke sen på stan med vid 6 tiden, Ska bli kul, men är samtidigt jävligt nervös för att han ska säga något som jag inte vill höra....

Berättade för morsan igår om att jag piercade bröstvårtan i torsdags. Snacka om att hon höll på att flyga i taket. Men det var nog engentligen inte för själva piercingen, utan mer för att hon undrar vart jag får alla pengar ifrån. Och saningen är ju det att jag var tvungen att ta från mina sparpengar för att kunna köpa föräldrarnas julklapp och då satte jag över lite extra för att unna mig själv något oxå...
Ska försöka att inte ta allt för mycket där ifrån bara. Ska försöka få tag i något extrajobb med. Hur jag nu ska hinna med det om jag ska börja rida mer och näste termin i skolan kommer att bli helt fruktansvärd!!
Men måste ha pengar. Snackade ju tidigare med en snubbe som var beredd att ge mig jobb som "lättklädd modell" och få typ 3000 för varje plåtning. och han räknade med att jag skulle kunna få 2-4 plåtningar i veckan. och det vore ju jävla bra, men frågan är ju: Är det värt det?

Hade ju hets typ börjat jobba på ett cafe eller något sådant mysigt. Lite socialt jobb samtidigt som jag faktiskt skulle kunna tänka mig att jobba inom deet senare med.
Alltså jag skulle väl egntligen inte ha några problem med modell-jobbet heller men grejej är ju det att det vore ju inte så kul om någon man käner (inom familjen/slläkten) fick se sånna bilder på en. Andra gör inte så mycket. Jag är ganska van med tanke på min trassligabakgrund.
Det är fan sant. Antingen måste man elta om sin barndom eller takla sig fram. Jag har testat båda. det första är betydligt smidigare, men samtidigt mycket mer jobbigt psykiskt.
Det finns ju en sak som hänt under min uppväxt som bara en person, som inte är inblandad, vet om. Eller kanske 2. Men faan, jag kan bara inte berätta det för dem jag kanske egentligen borde berätta det för - mina föäldrar. Jag skäms så fruktansvärt fortfarande trots att det har gått snart 5 år! Jag själv har la kommit över det ganska bra, men jagpallar bara inte snacka om det med någon..

Har så svårt att öppna mig för de som står mig närmast. Jag kan det bara inte. Kanske står de min inte närmast trots allt? Eller jag vet inte. jag kan snacka med Martin om typ allt, förutom om Micke.. men...
Micke försöker jag snacka mer med, men det är också ganska svårt för jag vet inte riktigt hur mycket jag kan lita på honom... men jag måste väl försöka. Han är ju trots allt min pojkvän och då ska man väl kunna snacka med varandra om allt??
Eller så har jag bara missuppfattat allat. Det känns som hela mitt liv bara består av massa missuppfattningar. hela jag kanske är en missuppfattning. men vad fasen ska man göra för att bara rätta till allt om inte ett "förlåt" hjälper??
Livet är bra komplicerat ibland.. jag vet varken ut eller in. Men tror att jag ialla fall har lärt känna mig själv litite bättre nu den senaste veckan.. eller så är det bara ett önsketänkande... Fan.. om jag bara visste vart jag hade alla. om jag bara slipper oroa mig över min framtid. Vill bara sticka iväg.. långt bort och aldrig mer koma tillbaka. Starta ett nytt liv. Börja om från början licksom.
Fasen vad skönt det hade vart. Bara dra till något ställe där fördommar inte existerar. Men vart finns det stället??
Igentans! Men om man kommer till ett ställe där ingen vet vem man är eller inte vet något om en så måste man väl få en ärlig chans, eller?
Men de chanser har jag ju redan fått 1000 gånger! men varför tar jag inte vara på dem? jag måste verkligen jobba på mitt självförtroende. Alltså jag vet ju att jag kan och jag har egentligen inget att skämmas över.
Jag behöver bara vara mig själv, flippa ut lite.. så skönt det vore om jag bara kunde göra det, även med personer som jag itnte känner så bra. kanske framför allt med dem till och med! Har ju fått de chanserna så många gånger, men bara slängt iväg dem. Jag vet ju, jag ser bra ut, jag har okej kropp, folk som känner mig gillar mig för den jag är och.. men vad fan är det då som jag är så rädd för?

Life is a bitch!

Ord för att beskriva hur jag känner mig: Rädd

Micke har lovar att idag ska vi baka pepparkakor. Supermysigt och gott tycker jag. hehe. Är inte lika krävande för vad som är mysigt och kul och sånt längre. bara att få vara nära Micke betyder otroligt mycket för mig.
Ska försöka få ner hans ljusstakar med så det blir ännu lite mer mys. Sen är det bara snön och lite andra småsaker som saknas för att det ska bli perfekt!

Hade så gärna drat ut och bara gått en typ långpromenad eller något nu. det hade vart så skönt.. om det inte hade varit för att regnet är så otroligt tråkigt. Hade vart hur mysigt som helst med typ massa snö, lite mörkare och massa ljus som lyser upp där man går... mmmm... o att Micke är med så klart. Hålla han i handen och bara gå och snacka om allt mellan himmel och jord. =)

Aja skitsamma vad det blir nu ikväll. Hoppas på bastu gör jag dock. Vet att jag kanske inte borde basta med tanke på piercingen, men va fan, det är ju sååå skönt!! Och mysigt. haha. tycker jag visst allt är just nu =p

Ett ord för att beskriva hur jag känner mig idag: Superglad!

Den här helgen har varit superbra överlag.
Igår var jag med Micke på hans julfets med hans jobb. Det var trevligt och så men var så sjukt trött redan vid 11-tiden så var la lite sådär kul i slutet av kvällen.... Men huvudsaken är ju att Micke hade det roligt. Och jag tyckte ju med det var skoj större delen av tiden =)
Idag var vi först på en allt för lång handledarutbildning så att jag ska få börja övningsköra med Micke. Ska bli kul, så nu ska vi bara betala det sista o sen vänta på att få papprena på att han är en godkänd handledare för mig=)
Hur som helst, när vi kom till Micke sen så var 2 av hans kompisar här. Så vi satt och spelade lite wii, eller jaa, de gjorde det. jag låg och halvsov och myste på Micke.
Alltså allt käns så fantastiskt underbart nu. hoppas det ALLTID kan få vara såhär!!
Så nu snart ska vi kika på en film. Hoppas det blir Mamma Mia, men Micke verkade inte så sugen på den så får la se.. Bara den inte innehåler massa dödande eller sånt så e det la okej i alla fall!
Imorgon vet jag inte vad som händer. Förhoppningsvis kanske det blir att plugga lite Fysik. ska be Micke hjälpa mig. För fattar ju noll själv. hehe
Blir nog att basta imorgon kväll med för tror jag blir kvar här till på måndag. Hoppas jag i alla fall!!
Glad jag är just nu=D